Svenskarna sägs vara ett naturälskande folk. När Kerstin Ekmans roman Händelser vid vatten skulle ges ut på kinesiska fick översättaren problem. I boken blev någon vemodig vid åsynen av ett kalhygge, detta var tydligen omöjligt att förmedla till en kines. Skröna eller ej, vi är kanske extra naturälskande men som med så mycket annat så är vi tryggt förvissade om att någon annan tar hand om det.
Naturskyddsföreningen bildades för 100 år sedan, under den tid som gått sedan dess har medvetandet om att vi måste vara rädda om naturen sakta ökat. Någon gång på vägen började man i stället att tala om miljön, allt hänger samman, vi måste bli miljömedvetna. Visst för all del, det ligger mycket i det men det blev väldigt mycket som inkluderades i detta miljötänkande. Miljön blev ett slagträ för politiska agendor och ordet anammades snart av diverse ekonomiska intressen. Produkter måste framställas som miljövänliga och gröna vare sig de var det eller ej. Skyddet av naturen talades det allt mindre om. Som med så mycket annat som diskuterats under en tid utgick medborgarna ifrån att problemen var uppmärksammade och nu hade givetvis politikerna sett till att allt sköttes på bästa vis. Ganska plötsligt övergick pratet och omtanken om miljön i något nytt, klimatet. Nu måste vi äta, sova, andas och leva klimatsmart. Annars går jorden under. Det är ganska hårda bud, men man har ju tagit ett politiskt beslut om detta. Gör som vi säger annars går jorden under.
Det finns olika sätt att förhålla sig till denna nya religion, man kan bli troende, man kan tycka att, tja låt dem tro, det är ju bra om vi skärper oss med utsläpp m.m. eller man kan ta avstånd, med risk att bli betraktad som inte bara en idiot utan en synnerligen ond och vämjelig sådan. Till en början anslöt jag mig till alternativ två men insåg så småningom att följderna av klimathysterin var alltför förödande för den enskilda människan och för just naturen.
Der är svårt att utveckla tankar om hur makten agerar i sitt eget intresse av att styra utan att omedelbart stämplas som konspirationsteoretiker så jag avstår. Jag erkänner att jag inte har en aning om mekanismerna här, mycket sker säkert omedvetet. Jag håller mig till följderna så länge.
Några av klimatreligionens följder: Större delen av Sveriges skogsland ödeläggs för alltid av enorma vindkraftverk och de motorvägslika anläggningar som måste till för att få upp dem. Bara så ni vet, vindkraft är INTE en natur- miljö- eller ens klimatvänlig energiform. Det som finns kvar av skogen mellan snurrorna förvandlas till hypereffektiva energiproduktionsytor, markberedda, rotupptagna, gödslade “skogar” av främmande snabbväxande träslag. Vad detta betyder för djurlivets mångfald behöver jag väl inte gå in på.
Landsbygden kan helt avfolkas med gott samvete eftersom beställd forskning kommit fram till att ju tätare vi bor, desto klimatvänligare. Även parker och annat tjafs är av ondo och bör lämna plats för förtätning av städerna. Här skulle jag väl lämna lite länkar till fakta som stöder vad jag påstår men det får bli en annan gång. Jag hade egentligen inte tänkt skriva om detta utan mer om hur Sveriges folk överlåtit hela bestämmandet över vår natur till ett par särintressen. skogsnäringen och jägarkåren. Jag borde gjort det istället och länkat till någon artikel om vargjakten, då hade jag väl i alla fall fått några som hållit med mig. Men ärligt talat, det skiter jag i. Jag är gärna en ond och vämjelig idiot om jag kan göra aldrig så liten nytta och få någon att tänka efter.
Ännu finns det skogar kvar men snart kommer vi bara att kunna uppleva dem i några reservat, eller så får vi gå till någon naturfotograf och titta på vad som fanns en gång.
