Så trevligt det varit utan LRF

Jag var på möte häromdagen. Tidigare har jag varit på ett antal äkta “Varghatarmöten”, oftast arrangerade av någon av jägarorganisationerna och med några  inbjudna politiker och tjänstemän på plats för att hudflängas samt en publik bestående av 90-åriga (på vissa endast en mental ålder) jägare som skriker och hötter med blodiga bilder på någon vargdödad hund. Det brukar också finnas några få personer med en annan åsikt som sitter tysta och försynta och smyger iväg efter en stund när de insett att det än en gång blir samma sorts möte. Plus någon då som faktiskt säger emot, det är kul. Faktum är att sådana där tillställningar kan vara väldigt underhållande om man väljer att se det så. Någon gång ska jag roa mig med att berätta mer men nu gällde det mötet igår som var av helt annan karaktär.

Jag brukar hävda att folk i gemen på landet inte alls är de rovdjurshatare de framställs som, så när jag såg att länsstyrelsen inbjudit till ett informationsmöte för tamdjursägare i ett vargrevir och samtidigt skrev att jägarna skulle få ett eget möte senare tyckte jag att det var ett bra tillfälle att bekräfta eller förkasta min uppfattning. En person från LRF* var moderator och presenterade talarna: en kvinna från Viltskadecenter** som berättade allmänt om varg, vargspår, reviret och vilka metoder det finns att skydda sina djur, och en rovdjurshandläggare från länsstyrelsen som berättade om vilken hjälp och ersättning man kan få för att sätta upp stängsel och om olyckan är framme. Relevanta och intresserade frågor från deltagarna som höll sina eventuella åsikter för sig själva. Upplysande kväll och trevlig stämmning, mina ideér bekräftade, tack. Men vänta nu, vad händer? LRFsnubben avrundar mötet, tackar de medverkande och drar igång världens agitationstal om vilken framgång de haft politiskt, de och Jägareförbundet har nu samma agenda och allt går så bra. Och nu när det kommit en invandrad varg med friska gener så ska vi väl slippa ha fler vargar än nu o.s.v. Plötsligt var tonen och stämmningen såå bekant, det är så här det brukar låta när höjdarna ska ställa sig in hos lantisar, så här fick jag på köpet en annan av mina teorier bekräftad, detta evinnerliga rovdjurshatstjat kommer till stor del “uppifrån”

*Lantbrukarnas Riksförbund

** Viltskadecenter finns vid Grimsö viltforskningsstation i Bergslagen och ska arbeta för att minska skador av “fredat vilt”

By ylva

Vi har alla, på gott och ont, lite smutsigt mjöl i våra påsar och jag vill behålla det så, annars blir samhället olidligt att leva i. Nej ni får inte namn, ålder kön, yrke etc. Varför läsa med förutfattade meningar? Det märks nog så småningom vad jag är för en typ. Det är lättast att formulera sig negativt så här är lite av vad jag avskyr och kommer skriva om: Kontrollsamhället, Politiker, Jägareförbundet & andra rovdjurshatare, Gruppåsikter, Statsfeminism, Skogsskövling, Moralpanik, Människofientlig verksamhet av diverse slag.

Leave a comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *