Skandalblaska, men skandalstat då?

Jag har svårt att förstå nyhetsprioriteringen på våra “seriösa” medier. För de som inte vill ha annat än lättuggad dynga finns ju hur mycket som helst att tillgå. I denna flodvåg av meningslösheter tycker man att det skulle finnas några seriösa media som sticker upp som trygga stenar i forsen. Public servicekanalerna borde höra dit, som radions P1.
Hur låter det då i P1? Jodå, det låter hyfsat seriöst, man gör en del längre inslag, återkommer dag efter dag med något, låter några olika röster komma till tals. Från Eko-redaktionen trummar man in dagens stora nyheter i sändning efter sändning.
Men vad är det man talar om då?
För ett tag sedan var det ett vulkanutbrott på Island och dess följder för flygkommunikationen som dag efter dag betraktades som det allra viktigaste. Man letade upp folk på flygplatserna som fick berätta om sina förtretligheter och seismologerna hade återigen en stund i rampljuset. Men var detta viktigt? Uppmärksammade det medborgarna på samhällsutvecklingen, avslöjade det något som menige man bör känna till men inte gör?

Den stora långköraren just nu är “avlyssningsskandalen”. Det låter ju intressant! Har media plötsligt börjat intressera sig för att Europa med Sverige i spetsen är ett övervakningssamhälle som får fiktion som “1984″ att förblekna.
-Äsch, säger ni alla kära läsare med rent mjöl i påsen, det är bara överdrifter. och vad skulle det väl göra, vårt mjöl är som sagt rent, så snoka på bara, goda svenska stat som vi tror är per definition bättre än alla otäcka utländska stater.
Så, överdrifter? Det finns en organisation som heter Privacy International som övervakar läget i världens länder vad gäller den personliga integriteten och rankar hur de ligger till på olika områden.
På deras lista över läget 2007 hamnar Sverige sammantaget i det absoluta bottenskiktet med bara några få länder på samma betyg eller lägre i EU. Staterna betygssätts från 1 till 5 där 1 är sämst. Sverige får sammantaget betyget 2,1, på gränsen mellan “systematic failure to uphold safeguards” och “Extensive suveillance societies”. Lägsta betyg, en etta, får Sverige på områdena “Communication Data Retention”, “Gouverment acces to data” “Workplace monitoring” Surveillance of Medical Financial and Movement” och “Leadership”.
Jag tycker att ni för en gångs skull ska frångå ert sunda klicka-på-länkar-motstånd och verkligen studera den här översikten. Om ni är lika korkade och halvblinda som jag och inte kan läsa den direkt så ladda hem den och förstora till lagom läslighet.

Det är för övrigt knappast konstigt att det är i Storbritannien som “Avlyssningsskandalen” seglat upp. Där är ständig övervakning av människors varje steg så normaliserat så det var nog oundvikligt att det skulle ske åt andra hållet också. Och även om annat lyfts fram så beror säkert den höga indignationsnivån med parlamentsförhör m.m på att det den här gången är journalister som avlyssnat makten och inte tvärtom.

Post a Comment

Your email is never published nor shared. Required fields are marked *