Jägareförbundet skrattar lagen i ansiktet

Som vanligt har det blivit kraftiga “överskjutningar” i lojakten. I Värmland är man värst där man nästan dubblat sin kvot, från sju till tolv djur. I Dalarna “blev” det fyra för mycket, i Uppsala län två och i Gävleborg ett. Hitills, Västra götaland är inte färdiga ännu så vitt jag vet, och så har vi hela norra Sverige.

Hur kommer sig det här då? Är det inte så noga hur många fridlysta djur som skjuts? Varför då ha en lång process där Naturvårdsverket efter remissyttranden från länen och andra bestämmer exakt hur många lodjur som ska dödas på olika platser för att det ska vara lagom “konfliktdämpande”. Är det kanske omöjligt att göra något åt? Självklart inte, det är viljan som saknas.

Jägarkåren är inte nöjd med hur många lodjur de får skjuta, alltså skjuter de fler.  Alla enskilda jägare resonerar naturligtvis inte så (även om just de som ger sig ut för att skjuta rovdjur inte tillhör den sundare delen av kåren) men problemet är att det är den attityden som Svenska Jägareförbundet har. Det förbund som får närmare femtio miljoner kronor om året för sitt “allmänna uppdrag” och som tack säger -fuck you, law, vi gör som vi vill, det är vi som har vapnen, deras rovdjursansvarige förklarar att tilldelningen var för låg därför blev det så här. I södra Värmland där man dödade fem lodjur fler än tillåtet återstod det ett djur av tilldelningen på onsdagsmorgonen. Då rusar massor med jaktlag ut i skogen med avstängda mobiltelefoner och väntar sina maximala tre timmar med att kolla om jakten är avlyst eller ej. Var det svårt att lista ut hur det skulle gå? Detta är inget annat än medveten tjuvjakt.

Naturvårdsverkets slappa regler är antagligen satta så för att ingen under exeptionella förhållanden, som att mobiltäckning saknas, hunden har käkat upp kommunikationsradion och den som går iväg för att kolla trillar ner i en ravin och bryter benen, att det under sådana förhållanden ska finnas marginaler så att jägare utan ont uppsåt inte ska behöva begå brott. Jägareförbundet ska med sitt särskilda ansvar naturligtvis ta fram egna rutiner och rekomendationer så att sådant här inte kan hända. Det är de som ska vara pådrivande och om det ändå händer en enda olycklig överskjutning så ska de rannsaka sig själva be om ursäkt och ångerfullt lova att det inte ska upprepas. Hur låter det istället, – det är inte vårt fel, ge oss mer djur att döda. Befria Svenska Jägareförbundet från deras “allmänna uppdrag” De är totalt oförmögna att sköta det.

By ylva

Vi har alla, på gott och ont, lite smutsigt mjöl i våra påsar och jag vill behålla det så, annars blir samhället olidligt att leva i. Nej ni får inte namn, ålder kön, yrke etc. Varför läsa med förutfattade meningar? Det märks nog så småningom vad jag är för en typ. Det är lättast att formulera sig negativt så här är lite av vad jag avskyr och kommer skriva om: Kontrollsamhället, Politiker, Jägareförbundet & andra rovdjurshatare, Gruppåsikter, Statsfeminism, Skogsskövling, Moralpanik, Människofientlig verksamhet av diverse slag.

Leave a comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *